Tårar

Usch, fick precis reda på att min underbara Mrs.Zwart ska sluta till sommaren. Vi pratade om det i december och då var hon inte säker, men nu ska hon flytta tillbaka till Holland. Hon är en av de mest underbara personer jag någonsin träffat, så lite ont i hjärtat gör det (eller rätt mycket faktiskt). Hon hjälpte mig så otroligt mycket när jag kom till Schweiz och bara hatade detta land. Även om hon är kurator/allt-i-allo-organisatör på skolan så har hon och jag fått en helt annan relation än vad som man normalt har till sin ''skolvärd''. Hon är 60 bast och jag 17, men vi kan ändå dela så mycket. Skratt, tårar och aggressioner. Jag blev så klart ledsen när hon berättade det idag (dum jag var som fråga), men hon lovade att hon skulle komma på min student och att när hon kommer och hälsar på ska jag tvinga henne att äta på restaurang med mig (: En av hennes döttrar jobbar här på skolan nämligen, så hon ska hälsa på. När jag grät blev hon också så klart ledsen, och att hon inte var säker på att beslutet var rätt + mig gråtandes gjorde ju inte saken bättre för henne. Men beslutet är taget och det går inte att ändra.
Vem vet, personligen så tror jag inte att detta är slutet på vår relation, utan bara början på en ännu bättre hoppas jag.

“You never really leave a place or person you love, part of them you take with you ,leaving a part of yourself behind.''


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0