sverigegoesschweiz

En blogg om hur man vänjer sig vid saknaden och uppskattar det nya.

Om det viktigaste i världen: vänner

Jag vet inte varför , men idag är jag ledsen. Samma igår kväll också.

Kanske har det att göra med att mamma och jag bråkar, eller att jag saknar Sverige och mina vänner,

eller att skolan och läxorna tar död på mig? Inte vet jag, men jag vet att jag inte är så glad som jag brukar.

Kan också vara för att en liten förkylning tränger sig på, det känns som det i alla fall. Not fun.

Ikväll blir det i alla fall att gå ut och äta med min fina familj, sen ska jag träffa mina älskade svenskor.

De är au-pair:er som jag träffat genom svenska kyrkan, och har funnit en extra nära vän - Felicia.

Hon är helt underbar och lyser upp mitt liv. GAH - det är sjukt. Har träffat henne en gång själv bara, och jag

känner väl inte henne så värst bra, men ibland så känner man direkt att man matchar bara.

Imorgon är det skidlektion med min fina Ivo, min flörtsugna skidlärare på 23 bast som flörtar med alt och alla.

Men det är väl inget fel med att drömma att han bara gör det med mig?

Sedan har både Megan och Helena fest, en fyller 16 och en 18. Megan är också en sån som jag bara vet att

jag tycker så himla mycket om, även om jag inte känner henne så väl. Helene träffade jag på ett av au pair mötena, men hon bor här i Zürich permanent, precis som jag. Jo, det tar tid att hitta vänner, det ska gudarna

veta.

Felicia och jag på en tram i söndags xD